Bläddrar och möts av en leende Kajsa. En flicka som ler med själen, glöd. Hon är lycklig, liten, utan bekymmer. Visst önskar jag att jag vore smal. Men mest av allt önskar jag att jag vore liten igen. Bild efter bild på en obekymrad, lekfull, brun och vithårig flicka. Oroligheter fanns, men man lät dem aldrig ta över. Man släppte dem och gick och badade, åt glass och njöt.

För vad skulle egentligen hända om jag lyckades gå ner i vikt? Visst skulle jag få bättre självförtroende. Men tveksamheten inför framtiden, beslutångesten skulle fortfarande finnas där. Kontrollen över min kropp, tankarna om vad andra tycker. Offret.

Jag önskar mig en sommar, med det fina leendet. Det äkta. Utan alla tankar. Men såklart utan fettet också. Jag vill ju bara visa mig från min bästa sida. Och när jag ser på bilder så tycker jag att jag ser riktigt bra ut 10 - 15 kg lättare. Jag tänker inte bli ett offer för size zero. Det är inte hälsosamt, inte sunt. Men jag vill se normal ut, som alla andra. Inte alltid behöva tänka att jag är den tjockaste.