Jag fick håll ikväll. För första gången på flera månader. Inte var det för att jag vart ute och sprungit. Utan därför att jag ätit så mycket. Har magsmärtor värre än allt annat, illamående, maten ligger och trycker i halsen. Hur kan man driva sig själv till att må så eländigt?! Och det är ingeting att jämföra hur jag mår psykiskt efter en urspårning. Jag vill dö.

Skiter i ifall jag inte går ner i vikt. Bara jag blir av med denna ätstörning. Hetsätning är det hemskaste som finns. JAG HATAR DET, JAG HATAR MIG! Allt jag drömmer om går i kras, all tid och energi jag lägger ner på att försöka gå ner i vikt är totalt bortkastad. 

Nu måste jag isolera mig i flera dagar. Kan inte träffa någon. Inte visa mig när jag ser ut såhär. Inte innan svullnanden gått ner och vattenkilona är borta. En kväll kan första en hel vecka, ett liv. En macka blir till fler och fler. En Kajsa blir till ett okontrollerarbart fetto. Jag tappar allt. Mig själv, min tro och mitt hopp, min familj och mina vänner, min kapasitet till att vilja leva. Kunna leva.

Fan vad jag mår dåligt. Magen sprängs snart på riktigt. Det brusar i huvudet, munnen är torr, bränner i halsen. Hjärtat blixtrar till. Kanske är jag påväg att få en hjärtattack? Ge mig en hjärtattack för jag orkar inte mer.